{"id":3536,"date":"2021-01-28T13:16:00","date_gmt":"2021-01-28T11:16:00","guid":{"rendered":"https:\/\/leasegreen.com\/nyheter\/fran-sidoagenda-till-centrum-hur-klimatforandringarna-kommer-att-skaka-om-fastighetssektorn-under-2020-talet\/"},"modified":"2025-11-13T13:17:44","modified_gmt":"2025-11-13T11:17:44","slug":"fran-sidoagenda-till-centrum-hur-klimatforandringarna-kommer-att-skaka-om-fastighetssektorn-under-2020-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/blogg\/fran-sidoagenda-till-centrum-hur-klimatforandringarna-kommer-att-skaka-om-fastighetssektorn-under-2020-talet\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n sidoagenda till centrum - Hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kommer att skaka om fastighetssektorn under 2020-talet"},"content":{"rendered":"<p style=\"text-align: left;\">Att minska koldioxidutsl\u00e4ppen ger redan fastigheter ett merv\u00e4rde och lockar investerare. H\u00e5llbarhet kommer att bli ett grundl\u00e4ggande aff\u00e4rskrav f\u00f6r b\u00e5de stora f\u00f6retag och sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. <\/p><figure class=\"wp-block-image size-large\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/leasegreen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/reima_rytsola.jpg\" alt=\"\"\/><\/figure>\n<p>LeaseGreens Hiilisuora-webbinarium samlade idag Finlands fr\u00e4msta experter fr\u00e5n fastighetsinvesterings- och klimatsektorn. Tanken var att f\u00e5 nya insikter om hur klimattrenden kommer att f\u00f6r\u00e4ndra aff\u00e4rsverksamheten 2021 och d\u00e4refter. <\/p>\n\n<p>Presentationerna beskrev en mycket snabb f\u00f6r\u00e4ndring som sk\u00e4r genom hela aff\u00e4rsv\u00e4rlden. Minskade klimatutsl\u00e4pp och f\u00f6retagsansvar har g\u00e5tt fr\u00e5n retorik till praktik. F\u00f6r fastighetsinvesterare finns det win-win-situationer d\u00e4r samma \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6rb\u00e4ttrar b\u00e5de slutresultatet och milj\u00f6n. Denna omv\u00e4lvning kr\u00e4ver att fastighets\u00e4garna \u00e4r alerta och lyh\u00f6rda. De som ligger i framkant sk\u00f6rdar frukterna och de som sl\u00e4par efter f\u00e5r problem.    <\/p>\n\n<p>I sitt inledningsanf\u00f6rande beskrev <strong>Reima Ryts\u00f6l\u00e4<\/strong> (bilden), Executive Vice President och Head of Investments p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.varma.fi\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Varma<\/a>, hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar investerarnas liv.<\/p>\n\n<p><strong> <\/strong>&#8221;Kort sagt, mycket stort faktiskt. F\u00f6r\u00e4ndringen har g\u00e5tt snabbt. F\u00f6r bara tv\u00e5 eller tre \u00e5r sedan var vi tvungna att motivera Varmas klimatm\u00e5l separat. Vi fick fr\u00e5gan varf\u00f6r vi fokuserade p\u00e5 en sidoagenda n\u00e4r v\u00e5rt legala mandat \u00e4r att investera s\u00e4kert och l\u00f6nsamt. Mitt svar var: det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r.\"<\/p>\n\n<p>Med andra ord inneb\u00e4r ansvar nu s\u00e4kra och l\u00f6nsamma investeringar. Enligt Ryts\u00e4l\u00e4 har klimatf\u00f6r\u00e4ndringen en direkt inverkan p\u00e5 f\u00f6rm\u00f6genhetens v\u00e4rde och hur den f\u00f6rdelas. Varmas m\u00e5l \u00e4r en koldioxidfri portf\u00f6lj 2035.  <\/p>\n\n<p>&#8221;Det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 riskhantering: vi m\u00e5ste noga ta h\u00e4nsyn till hur olika tillg\u00e5ngar beh\u00e5ller sitt v\u00e4rde\", s\u00e4ger Ryts\u00f6l\u00e4.<\/p>\n\n<p>Han p\u00e5pekade att det finns andra aspekter av byggnaders koldioxidavtryck \u00e4n energieffektivitet, och att vissa av dessa fortfarande \u00e4r dolda. Betong st\u00e5r t.ex. f\u00f6r 8% av de globala klimatutsl\u00e4ppen. Det \u00e4r viktigt att fundera \u00f6ver hur byggnader kan byggas om och hur man kan f\u00f6rl\u00e4nga deras livscykel.  <\/p>\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\" id=\"teslan-arvo-peilaa-megatrendin-mahtavuutta\"><strong>Teslas v\u00e4rde speglar megatrendens kraft<\/strong><\/h4>\n\n<p>Enligt Ryts\u00e4l\u00e4 p\u00e5 Varma har det stor betydelse f\u00f6r klimat\u00e5tg\u00e4rderna n\u00e4r investerare i olika l\u00e4nder har samma m\u00e5l och koalitioner och allianser bildas inom sektorn. Kapaciteten \u00e4r olika i olika delar av v\u00e4rlden, men f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e4r snabba och g\u00e5r i samma riktning \u00f6verallt. <\/p>\n\n<p>&#8221;De nordiska l\u00e4nderna l\u00e5g l\u00e5ngt framme under en l\u00e5ng tid. Investerarna i Centraleuropa \u00e4r ocks\u00e5 mycket medvetna. USA l\u00e5g l\u00e5ngt efter, men under de senaste tv\u00e5-tre \u00e5ren har de offentliga pensionsfonderna d\u00e4r ocks\u00e5 tagit ett starkt grepp om klimatfr\u00e5gorna\", s\u00e4ger Ryts\u00f6l\u00e4. Varma har internationella investeringar i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige och andra l\u00e4nder. <\/p>\n\n<p>&#8221;Ett bra exempel p\u00e5 en allm\u00e4n megatrend \u00e4r den kraftigt stigande aktiekursen f\u00f6r elbilstillverkaren Tesla. Tesla \u00e4r v\u00e4rt mer \u00e4n resten av fordonsindustrin tillsammans.\"<\/p>\n\n<p>Enligt Ryts\u00f6l\u00e4 avspeglas ansvarstagandet p\u00e5 ett mycket enkelt s\u00e4tt i fl\u00f6det av fastighetsinvesteringar. Ett exempel \u00e4r populariteten f\u00f6r milj\u00f6certifikat. <\/p>\n\n<p>&#8221;Under de senaste \u00e5ren har utl\u00e4ndska fastighetsinvesterare blivit alltmer intresserade av Finland, s\u00e4rskilt av prime properties. F\u00f6r dessa akt\u00f6rer \u00e4r certifikaten mycket viktiga. Ju l\u00e4ngre bort fr\u00e5n hemlandet de verkar, desto viktigare \u00e4r dessa saker.\"<\/p>\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\" id=\"kansainvalinen-ilmastotyo-harppoo-isoin-askelin\"><strong>Det internationella klimatarbetet tar stora steg fram\u00e5t<\/strong><\/h4>\n\n<p><strong>Oras Tynkkynen<\/strong>, Senior Advisor p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.sitra.fi\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">Sitra<\/a> och m\u00e5ng\u00e5rig energi- och klimatexpert, deltog i webbinariet fr\u00e5n Bryssel. Han sade att de globala insatserna f\u00f6r att minska v\u00e4xthusgaserna kan g\u00f6ra f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt snabba framsteg. <\/p>\n\n<p>&#8221;Under en l\u00e5ng tid kan det k\u00e4nnas som att ingenting h\u00e4nder. Sedan kan man g\u00e5 fram\u00e5t med en stor sm\u00e4ll. Det \u00e4r s\u00e5 det ser ut nu n\u00e4r Kina, liksom m\u00e5nga andra, publicerat sitt m\u00e5l f\u00f6r koldioxidneutralitet. Om och n\u00e4r USA s\u00e4tter sin egen tidtabell kommer 2\/3 av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp redan att ligga inom nollm\u00e5let. Trenden \u00e4r icke-linj\u00e4r.\"<\/p>\n\n<p><strong>Matti Kahra<\/strong>, ledande energiexpert p\u00e5 <a href=\"https:\/\/ek.fi\/\" target=\"_blank\" rel=\"noreferrer noopener\">EK<\/a>, beskrev i sin presentation hur nya gr\u00f6na v\u00e4rderingar sprider sig i f\u00f6retagen.<\/p>\n\n<p>&#8221;Koldioxidneutralitet och 1,5-gradersm\u00e5let har blivit en gemensam referenspunkt att arbeta mot. \u00c5tg\u00e4rderna sprider sig genom hela v\u00e4rdekedjan: stora f\u00f6retag kr\u00e4ver utsl\u00e4ppsber\u00e4kningar f\u00f6r hela leverant\u00f6rskedjan, och effekterna sprider sig till sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Investerare kr\u00e4ver ocks\u00e5 att klimatriskerna hanteras\", f\u00f6rklarar Kahra.<\/p>\n\n<p>En av de viktigaste faktorerna, enligt Kahra, \u00e4r priset p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter i EU. F\u00f6r n\u00e4rvarande ligger priset p\u00e5 rekordh\u00f6ga 35 euro. Prognoserna tyder p\u00e5 att priset kommer att stiga till 70-80 euro under de n\u00e4rmaste \u00e5ren.  <\/p>\n\n<p>&#8221;Priset m\u00e5ste g\u00e5 upp, eftersom det driver f\u00f6retagen att investera i utsl\u00e4ppsminskningar. Detta har en avg\u00f6rande inverkan p\u00e5 deras l\u00f6nsamhet och verksamhet.\"<\/p>\n\n<p>Kahra p\u00e5pekade att ett system f\u00f6r handel med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter ocks\u00e5 h\u00e5ller p\u00e5 att inr\u00e4ttas i Kina. Det kommer att bli det st\u00f6rsta i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\" id=\"ilmastotavoitteet-jaavat-haaveeksi-jos-rakennuksiin-ei-tehda-parannuksia\"><strong>Klimatm\u00e5len kommer att f\u00f6rbli en dr\u00f6m om inte byggnader f\u00f6rb\u00e4ttras<\/strong><\/h4>\n\n<p><strong>Jonni Ahonen<\/strong> och <strong>Essi Boije af Genn\u00e4s<\/strong>, direkt\u00f6rer f\u00f6r LeaseGreen, delade med sig av sin syn p\u00e5 hur h\u00e5llbarhet kommer att f\u00f6r\u00e4ndra fastighetssektorn 2021.<\/p>\n\n<p>&#8221;F\u00e4ltet f\u00f6r\u00e4ndras mycket snabbt. De senaste fem \u00e5ren har inneburit en stor f\u00f6r\u00e4ndring. F\u00f6rr var det i stort sett bara <em>opex<\/em>. Folk f\u00f6rv\u00e4ntade sig snabba vinster till nollkostnad och \u00e4gnade mindre uppm\u00e4rksamhet \u00e5t fastighetsf\u00f6rh\u00e5llandena. ESCO-avtal spelade en nyckelroll\", s\u00e4ger Boije af Genn\u00e4s.    <\/p>\n\n<p>Han sa att energiprojekt nu fr\u00e4mst ses som m\u00f6jligg\u00f6rare. Koldioxidneutralitet \u00e4r av stort intresse, liksom byggnaders skick och byggnaders livscykel. ESCO-projekt har f\u00f6rsvunnit.  <\/p>\n\n<p>I sitt tal f\u00f6rutsp\u00e5dde Jonni Ahonen att koldioxidavtrycket kommer att bli ett standardverktyg f\u00f6r att genomf\u00f6ra fastighetsinvesterares strategier.<\/p>\n\n<p>&#8221;Om en investerare \u00e4ger ett stort antal byggnader utan f\u00f6rb\u00e4ttringar \u00e4r det inte m\u00f6jligt att uppn\u00e5 ambiti\u00f6sa h\u00e5llbarhetsm\u00e5l. Energieffektivitet \u00e4r ofta den sista spaken att dra i n\u00e4r allt annat \u00e4r i sin ordning.\"<\/p>\n\n<p>Till skillnad fr\u00e5n tidigare kommer energianv\u00e4ndningsl\u00f6sningar f\u00f6r enskilda byggnader ocks\u00e5 att bed\u00f6mas utifr\u00e5n en omfattande upps\u00e4ttning strategiska kriterier.<\/p>\n\n<p>&#8221;Under 2021 kommer fastighetssektorn att \u00f6ppna upp f\u00f6r potential som inte har passat in i de gamla beslutsramarna. Framf\u00f6r allt t\u00e4nker vi nu p\u00e5 strategiska f\u00f6rdelar ut\u00f6ver <em>opex-f\u00f6rdelar<\/em>.\" <\/p>\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\" id=\"lainsaadanto-vahentaa-viherpesua-ja-selkeyttaa-pelisaantoja\"><strong>Lagstiftning f\u00f6r att minska greenwashing och f\u00f6rtydliga regler<\/strong><\/h4>\n\n<p>I slutet av webbinariet diskuterades effekterna av regleringar.<\/p>\n\n<p>&#8221;Personligen tror jag p\u00e5 marknadens sj\u00e4lvreglering, men reglering spelar en stor roll n\u00e4r det g\u00e4ller att s\u00e4tta upp m\u00e5l. Koldioxidneutralitet var en om\u00f6jlig tanke f\u00f6r fem \u00e5r sedan, men nu \u00e4r det ganska m\u00e5nga f\u00f6retag som str\u00e4var efter det\", s\u00e4ger Reima Ryts\u00f6l\u00e4 p\u00e5 Varma.<\/p>\n\n<p>Enligt Ryts\u00f6l\u00e4 \u00e4r greenwashing fortfarande vanligt i branschen. Gemensamma villkor skapar klarhet och hj\u00e4lper investerare och andra akt\u00f6rer att komma vidare. <\/p>\n\n<p>Varma har sina egna kriterier f\u00f6r att m\u00e4ta sina samarbetspartners ansvar, s\u00e4ger Ryts\u00f6l\u00e4.<\/p>\n\n<p>&#8221;Detta \u00e4r dock inte en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r samarbete. Jag kan konstatera att uttryckliga uteslutningskriterier inte \u00e4r rimliga i detta skede.\"<\/p>\n\n<p>Oras Tynkkynen beskrev hur klimatarbetet i samh\u00e4llet oftast drivs p\u00e5 av n\u00e4ringsliv och beslutsfattare. Det h\u00e4nder mycket p\u00e5 EU-niv\u00e5. Tidigare har EU-parlamentet drivit p\u00e5 med sina egna h\u00e4nder, men nu har kommissionen anslutit sig. Resultatet \u00e4r att EU har mycket b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att driva klimatfr\u00e5gorna fram\u00e5t.   <\/p>\n\n<p>&#8221;Det finns f\u00f6rst\u00e5s en brokig skara medlemsl\u00e4nder. Det finns pionj\u00e4rer som Finland och Danmark, och s\u00e5 finns det till exempel Polen som har varit motstr\u00e4vigt. Den l\u00e5ngsamma reaktionen \u00e4r naturligtvis f\u00f6rst\u00e5elig i ett land vars ekonomi n\u00e4stan helt baseras p\u00e5 kol. Men det m\u00e5ste s\u00e4gas att i Polen har vindkraften tagit fart och det finns ett nytt s\u00e4tt att prata om elbilar.\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att minska koldioxidutsl\u00e4ppen ger redan fastigheter ett merv\u00e4rde och lockar investerare. H\u00e5llbarhet kommer att bli ett grundl\u00e4ggande aff\u00e4rskrav f\u00f6r b\u00e5de stora f\u00f6retag och sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. <\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3537,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_page_background_color":"","_accent_color":"","footnotes":""},"categories":[118],"tags":[117,239,142,188,121,173],"class_list":["post-3536","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg","tag-energieffektivitet","tag-fastighetsinvesteringar","tag-hallbarhet","tag-klimatforandringar","tag-renovering-av-koldioxidutslapp","tag-webinar"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3536"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3538,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3536\/revisions\/3538"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/leasegreen.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}